Public service och elpriset: Försöker SVT göra svenskar dummare?

Nyhetsrapporteringen har väl aldrig varit perfekt, men kampen om klicken verkar göra medier allt sämre. I rasande takt. Och SVT verkar gå i bräschen för den dumma och fördummande rapporteringen.

Låt oss se till ett talande exempel. Den 12 januari publicerades en artikel på SVT.se med rubriken är “Chockräkningar och kris – men Sverige slog rekord i elexport 2022”. Det är en rubrik som är klippt och skuren för att skapa reaktioner. Ett ypperligt exempel på klickvänlig sensationsjournalistik.

Men rubriker har alltid varit till för att få potentiella läsare att haja till. Det är trots allt syftet med till exempel löpsedlar: att få folk att köpa tidningen. Och hur gör man det? Genom att skriva något som engagerar, intresserar och - än bättre - chockerar.

SVT går längre. Här är artikelns ingress:

Sverige elexport slog nytt rekord 2022 – trots skenande elpriser och chockräkningar för många hushåll. Elöverskottet är större än något tidigare år och svensk export av fossilfri el har bidragit till att minska koldioxidutsläppen från elproduktionen i Europa motsvarande biltrafiken i hela Sverige, enligt Naturvårdsverket.

Hela artikeln handlar sedan om att elproduktionen går upp och att överskotten ökar. Den som läser artikeln i hopp om att lära sig något om varför priset är så högt blir besviken, för ingenting i artikeln nämner något om priset. Istället handlar den uteslutande om en onämnd men i övrigt uppenbar “paradox”: att elöverskotten ökar men priset ändå skenar. Med andra ord: artikeln säger inget mer än rubriken. Den är en massa ord men har egentligen inget innehåll.

Folkbildningsambition

Hur får SVT Nyheter ihop detta med sitt uppdrag från staten? Man kan på regeringskansliets hemsida läsa att en del av uppdraget är att folkbilda medelst kvalitativ produktion:

SVT:s uppdrag är att garantera medborgarna ett brett utbud av program och tjänster via tv, webb och andra publiceringsformer. SVT:s utbud ska präglas av demokratiska och humanistiska värden, folkbildningsambitioner, mångfald och kvalitet och ska vara tillgängligt för alla oavsett förutsättningar och bakgrund.

Förvisso kan SVT möjligen hävda att den ovan nämnda artikeln är en del av deras nyhetsrapportering och därmed inte kan folkbilda i samma utsträckning som längre format. Fast det är ett försvar som faller på sin egen orimlighet, för problemet med artikeln är inte att den inte går långt nog i folkbildningen - utan att den gör raka motsatsen.

Om man läser artikeln är det tydligt att SVT och reportern Johan Zachrisson Winberg velat förmedla något. Budskapet är paradoxen ökat elöverskott men (mycket) högre priser. Men genom att framställa det som en paradox gör SVT läsaren en björntjänst. För det är ingen paradox. Faktum är att förklaringen är enkel.

Hur fungerar priser?

Priset är ett resultat av tillgång och efterfrågan: när tillgången går upp eller efterfrågan går ner, så sjunker priserna (och tvärtom). Det är detta som SVT indirekt hänvisar till när de framställer paradoxen att elöverskott ger högre priser. Det är alltså högre tillgång på el, men priset skenar ändå. Hur kan det stämma?

Men det är ingen paradox, för analysen är bristfällig. SVT undanhåller viktig information för att kunna framställa situationen som paradoxal och därigenom skapa chockerande rubriker (och en hel artikel). Detta är knappast att syssla med folkbildning. Det är heller inte att neutralt rapportera om världen, som nyhetsjournalistik ibland gör anspråk på att göra. Det är folkfördumning.

Låt oss ta ett exempel för att klargöra. Ponera att det finns två byar i ett väldigt glest befolkat land. Byarna ligger en bit ifrån varandra men fortfarande nära nog för att handel ska vara möjlig. Bägge sysslar framför allt med att producera jordbruksprodukter. En sommar drabbas ena byn, som är mycket större än den andra, av missväxt eller brand eller något annat som förstör all mat de producerat. Eftersom invånarna i den byn riskerar svält så hör de av sig till den andra, mindre byn och frågar om de kan få köpa mat. Svaret blir att “nja, vi har inte så stora lager”. Men situationen är desperat, så invånarna i den större byn erbjuder att betala dubbelt. Och då får de köpa lite. Men inte tillräckligt. Så de föreslår tredubblade priser. Och då lovar den mindre byn att leverera.

Vad blir resultatet? Givetvis blir maten väldigt dyr i den större byn. Men de föredrar dyr mat framför svält och de har ju ingen mat själva. Maten blir också dyr i den mindre byn, för det är mindre kvar för de egna byborna - den har ju “exporterats” till den större byn.

Även om den mindre byn producerar ett överskott så har den med överskott valet att få tredubbelt betalt i den större byn eller få mindre betalt i den mindre. Därför måste de i den mindre byn som vill köpa mat erbjuda att betala ett högre pris för att kunna få köpa. För den som säljer vill ju inte “förlora” det tredubbla priset.

Poängen är att på den gemensamma matmarknaden mellan byarna råder det brist trots att den mindre byn producerat överskott. Efterfrågan är högre än tillgången för marknaden som helhet.

Varför är elpriset så högt?

Detsamma gäller på elmarknaden. Det råder rejäl brist på el på kontinenten. Det finns flera orsaker till detta (nedläggning av kärnkraft, kriget i Ukraina, bombningen av Nord Stream), men orsakerna har väldigt lite med priset att göra. Faktum är att det är elbrist, vilket är oerhört problematiskt när det råder kall vinter. Folk vill varken svälta eller frysa ihjäl, så de omprioriterar och kan tänka sig att betala mer för att få den livsviktiga elen.

Men varifrån kommer elen? Den måste komma från producenter. Likt den mindre byn i exemplet ovan har Sverige som helhet överskottsproduktion på el. Men eftersom Sverige är en del av den europeiska “inre” marknaden (där man inte får gynna det egna landet på andra länders bekostnad) råder ett pris. Den “större byn” har rejäl brist på el, vilket trycker upp priserna (rejält). Producenter i Sverige har därmed “valet” att få mycket betalt på kontinenten eller få lite betalt i Sverige.

Med andra ord måste priset på el i Sverige också gå upp för att svenska konsumenter ska få någon el alls. På den europeiska elmarknaden totalt råder elbrist (efterfrågan överstiger tillgången rejält) så priset skjuter i höjden. Och EU:s regler gör att man inte får stanna elen vid gränsen, vilket i det här fallet betyder att människor på kontinenten inte behöver svälta och frysa ihjäl - tack vare att el handlas på en marknad.

Lägg till detta att både EU och nationella stater, inklusive den svenska, tror att man kan lösa problemet med högre priser (för att det är brist på el) genom att ge människor pengar att köpa el för (vilket bara kan öka priserna ännu mer). Lösningen på problemet är kortsiktigt att dra ner elkonsumtionen (inte subventionera den, som politikerna gör) så att efterfrågan inte överstiger tillgången. På lite längre sikt handlar det om att investera i mer elproduktion. Ett högre pris skapar starka incitament för både och.

Vari ligger paradoxen att svensk elproduktion skapar överskott men priset går upp? Det är ingen paradox. Men den som läser SVT:s artikel fördummas till att tro det.