Ekonomin och friheten

I ekonomi skiljer vi mellan människor i olika funktioner. För när allt kommer kring är vi alla under våra liv både konsumenter och producenter. Det är inte en klass av människor som konsumerar och en annan som producerar. Vi gör både och. De flesta av oss åker till jobbet som konsumenter (av bil, vägar, kollektivtrafik, osv), vi utför arbete på jobbet som producenter (som bidrar till varor och tjänster), men går på lunch- eller fikapaus som konsumenter (av mat, kaffe, kanelsnurror). Våra liv är en blandning av båda delar.

Men det betyder inte att vi kan blanda ihop dem. För analysen haltar rejält om vi inte ser konsumenter och producenter som olika. Det är nämligen helt olika saker att bidra till produktionen och att konsumera det den producerar. Till exempel vet vi att priser – och därmed allokeringen av resurser – bestäms av tillgång (produktion) och efterfrågan (konsumtion). Skillnaden är med andra ord central för att förstå hur en ekonomi fungerar.

Samtidigt har de med varandra att göra och kan inte studeras helt separat. För såsom Says lag föreskriver så producerar vi för att kunna konsumera. Det handlar både om att man inte kan konsumera något som inte först producerats (vi kan inte äta brödet innan vi bakat det) utan också om att vi på en marknad säljer vår produktionskraft (vårt arbete, vår tid och kompetens) för att därigenom tjäna pengar att köpa det som andra producerar.

Det är funktionerna som är centrala i ekonomi. Inte bara funktionerna som sådana utan också hur de interagerar och relaterar till varandra. Produktion måste förekomma konsumtion. Produktion möjliggör konsumtion. Produktion skapar förutsättningar för ett bättre liv. (Av den anledningen är mer pengar inte en genväg till högre välstånd, utan leder endast till högre priser.)

Samma slags relation finns mellan ekonomi och frihet. Ekonomisk teori börjar med att förklara hur en ekonomi fungerar utan påverkan av andra krafter. Vi utvecklar en teori som beskriver en fri marknad. Först därefter kan vi studera effekten av förändrade konsumtionsmönster, regleringar, osv. Precis som för funktionerna i en ekonomi måste det som är marknadskrafter separeras från det som är en annan typ av kraft, som har en annan funktion.

Men det viktiga är förstås att förstå hur de interagerar och relaterar till varandra. Vad är det egentliga resultatet av att införa en reglering? Det kan vi endast förstå om vi ser till hur marknadskrafterna fungerar och vilken påverkan regleringar har på det som produceras, hur varor produceras – och hur mycket.

Med andra ord kräver studiet av ekonomi att vi har en modell av den fria marknaden. Men det är inte en ideologisk modell och den ska inte tolkas som baserad på en värderingsfråga. Det är en modell.

Visserligen är det en modell som utgår ifrån frihet – att marknadskrafterna, det vill säga människor som producenter och konsumenter, är ohämmade. Den visar också tydligt hur kostsamma regleringar är. Men huruvida modellen är ett ideal beror på vilka värderingar man har. Det finns andra värderingar än effektivitet.

Frihet är en sådan värdering. Det är en oerhört central sådan, inte minst för libertarianer. Men värderingen – ideologin – är inte en del av studiet av ekonomi, som är värderingsfritt. Ekonomi syftar till att förstå hur ekonomier och marknader fungerar – varken mer eller mindre. Det är inte i sig ett argument för eller emot fria eller reglerade marknader. Det är viktigt att hålla isär dem för annars tenderar ideologin att underminera studiet.

Man både kan och bör använda ett studium såsom ekonomi som argument för sina värderingar (i den mån det går). Men det är endast ett argument om studiet i sig hålls värderingsfritt. Det gäller att inte blanda ihop dem. Att hålla två tankar i huvudet samtidigt.