Nej, vården saknar inte resurser
SVT granskar vården i en artikelserie som publicerats i kategorin “Val 2022”. Slutsatsen (eller kanske utgångspunkten) är att primärvården är i kris och att en krasch stundar. Ett antal läkare uttalar sig om hur det inte går längre, att personalen inte kan tänjas mer.
Problemen som lyfts fram är de vanliga: att vården är underbemannad, att det finns för lite resurser, osv. Allmänläkaren Jenny Berggren säger att svensk vård är “underfinansierad”.
Ingen av läkarna verkar ha funderat över hur lite som faktiskt görs av de resurser som finns i vården. Hur kommer det sig att de gör av med så mycket pengar och har så mycket personal som ändå går på knäna och inte får tillräckligt gjort? De frågorna ställs inte och verkar inte vara en del av SVTs “granskning”. Antagligen för att artiklarna inte bara ser ut som annonser från vårdfacket utan säkert har sitt ursprung där.
Men trots det lyckas de intervjuade läkarna säga emot sig själva. Ett av kraven som tas upp är att de måste få ge patienter vård “istället för att syssla med administrativa pålagor”. Det låter ju vettigt. Men ett annat krav är att läkarna bara ska behöva träffa hälften så många patienter.
Hur var det nu, sysslar läkarna för mycket eller för lite med patienter?
Vårdens problem är inte att det saknas resurser. Problemet handlar helt och hållet om styrningen. Så det är inte så konstigt att de samtliga läkare som väljer att uttala sig missar problemet och istället fokuserar på symptomen. Men i verkligheten kunde samma pengar som idag läggs på vården ge mycket, mycket mer vård och samtidigt erbjuda bättre arbetsvillkor för personalen. Vården skulle må bra av mindre pengar.
Det låter orimligt, inte minst för de läkare som varje dag stressar med patienter och byråkrati utan att hinna med. Men så är det. Vården lider av att den är en del av offentlig sektor, inte att den har för lite resurser. Om man verkligen vill lösa problemen så måste man bota sjukdomen. Det räcker inte med att attackera symptomen.
Vi har skrivit om detta tidigare. Den offentliga vården kommer alltid att sakna resurser. Det ligger i sakens natur, för offentlig sektor kan inte fungera.