Nonsensbegreppet inflation

post-thumb

I SVTs Aktuellt gör Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, oss alla en tjänst när hon diskuterar eventuella inflationseffekter av Rysslands attack mot Ukraina. Vad har ett krig i östra Europa med inflation i Sverige att göra, undrar kanske någon. Jo, berättar Winsth, Ryssland är en stor exportör av naturgas till Europa. Eftersom Sverige är ett litet land och priser sätts globalt, så kan stigande energipriser drabba oss. Dessutom är både Ryssland och Ukraina stora producenter av spannmål, så de priserna kan också komma att gå upp. Resultatet blir att vi kan få hög inflation.

Vi kan strunta i analysen, för det intressanta är inte att energipriserna går upp om Ryssland stryper tillförseln av naturgas eller att spannmålspriserna stiger när stora producenter krigar istället för att odla. Priser går ju hela tiden upp och ner beroende på tillgång och efterfrågan. Det intressant är den utomordentligt dumma definitionen av inflation som Winsth och de flesta nationalekonomer använder sig av. För att använda Winsths egna ord, “det är ganska många priser som kan gå upp” på grund av konflikten i Ukraina.

När priser går upp påverkas också den statistiskt uträknade prisnivån, dvs inflation. Som det här exemplet visar så kan precis vad som helst leda till inflation. Och inte - för om andra priser faller samtidigt som några går upp, så behöver det inte blir någon inflation. För prisnivån, statistiskt sett, kan bli densamma.

Inflation är alltså ett helt värdelöst begrepp. Det betyder att summan i en statistisk uträkning blir större över tid. Den har ingen egentlig relevans för en ekonomi, för även om alla priser utom ett är stabila så påverkas “prisnivån” och vi får inflation (eller deflation). Och om alla priser rör sig åt alla möjliga håll kan “prisnivån” ändå vara densamma. Det statistiska begreppet inflation har alltså inga orsaker och heller inga effekter. Exakt vad som orsakat inflation eller vad inflation leder till är unikt för varje tillfälle.

Ett sådant begrepp kan förstås inte användas om man ska analysera en ekonomi. Det funkar utmärkt för att politiker ska kunna tjafsa om saker, men det är ingen analys av verkligheten.

Den österrikiska skolan använder sig istället av det klassiska begreppet, där inflation inte är en statistisk uträkning utan något som faktiskt sker. För österrikare är inflation helt enkelt en ökad penningmängd, vilket har uppenbara konsekvenser. Ett klart bättre begrepp för ekonomisk analys. Men det gör sig inte lika bra i TV…


Få vårt veckobrev

Är innehållet här intressant och relevant för dig? Då borde du prenumerera på vårt nyhetsbrev, Budkavlen.



Vi skickar ut Budkavlen varje fredag morgon. Det innehåller de senaste artiklarna som publicerats på cospaia.se.