Den okända sidan av Mises

post-thumb

Ludwig von Mises var nära att mista sitt liv tre gånger. Först flykten från nazisterna 1938. Sedan flykten från nazisterna 1941. Tredje gången var under mindre politiska omständigheter. På en utflykt i de schweiziska bergen tappade Mises kontrollen över sin bil, som gick rakt genom ett vägräcke mot en ravin, vars rand den stannade på.

Att köra bil var Ludwig von Mises stora nöje. Ibland körde han tillsammans med sin fru Margit till en restaurang eller en konferens. För det mesta körde han bara runt. Han gillade särskilt när det gick fort. På de slingriga bergsvägarna gav de höga hastigheterna säkert en rejäl adrenalinkick. Han var en entusiastisk bilförare, men inte en särskilt duktig sådan. Utöver gången han nästan förolyckades i Schweiz var han med om flera andra allvarliga krascher. Det avskräckte honom inte. Att köra bil var helt enkelt för kul.

För den som besökt Mises Wikipedia-sida och sett den mycket seriösa bilden av honom i tredelad kostym kanske detta intresse förvånar. Men för den som någonsin läst honom framstår det i stället som fullt logiskt. Mises försvar av frihet och marknadsekonomi var oförsiktigt och passionerat. Han var fast övertygad om att de många människorna fick bättre och bekvämare liv i frihet och hymlade inte med det.

Läser man Mises böcker framstår han framför allt som en snäll farbror. Principfast, men likväl respektfull mot sina meningsmotståndare och ödmjuk inför att andra människor ofta har andra uppfattningar. Ta till exempel hans kommentar om Beatrice och Sidney Webb från sida 681 i Mänskligt handlande: “Deras övertygelser var säkert ärliga och uppriktiga, och de försökte säkerligen göra sitt bästa.” Makarna Webb var sin tids främsta kritiker av den industriella revolutionen och den kapitalistiska civilisationen, men Mises trodde ändå att deras avsikter var goda. Han hade bara en annan uppfattning, nämligen den rakt motsatta, om vilket samhällssystem som bäst gynnar majoriteten av människor.

Samma ödmjukhet finner man i hans kritik av statliga ingrepp i marknadens prissystem: “Ekonomivetenskapen påstår inte att enskilda statliga ingripanden i priserna på enbart en eller ett fåtal varor är orättvisa, dåliga eller ogenomförbara. Den säger att sådana åtgärder ger ett resultat som strider mot det ursprungliga syftet. För regeringen och dem som stödjer den är det nya läget värre, inte bättre, än det tidigare. Innan regeringen ingrep ansåg den att utbudet av varor var alltför lågt. Till följd av pristak blir utbudet mindre eller så försvinner det helt. Regeringen agerade för att den betraktade dessa varor som särskilt nödvändiga och oumbärliga, men det den gjorde minskade det tillgängliga utbudet.” Han utgår ifrån att regeringen hade ett sympatiskt mål, nämligen att öka utbudet av varor, men kommer med sin ekonomiska analys till slutsatsen att åtgärden nödvändigtvis måste få det motsatta resultatet. Därför protesterar han mot den.

Denna alltför okända sida utgör ett gott skäl att ett år efter den svenska utgivningen av Ludwig von Mises storverk Mänskligt handlande köpa boken.


Få vårt veckobrev

Är innehållet här intressant och relevant för dig? Då borde du prenumerera på vårt nyhetsbrev, Budkavlen.



Vi skickar ut Budkavlen varje fredag morgon. Det innehåller de senaste artiklarna som publicerats på cospaia.se.