Människa, ekonomi och stat – del 3

post-thumb

4. Ytterligare betydelser: Tid

Tiden är allestädes närvarande i mänsklig handling som ett medel som måste hushållas. Varje handling är relaterad till tid enligt följande:

. . . A är perioden före handlingens början; A är tidpunkten då handlingen börjar; AB är perioden i vilken handlingen sker; B är punkten då handlingen upphör och B. . . är perioden efter handlingens slut.

AB definieras som produktionsperioden – perioden från början av handlingen till den tid då konsumentvaran blir tillgänglig. Denna period kan delas in i olika steg, vardera tar en tidsperiod. Tiden som användes under produktionsperioden består av den tid under vilken arbetsenergi förbrukas (eller arbetstid) och mognadstid, det vill säga tid som behövs utan att det behövs samtidig förbrukning av arbete. Ett uppenbart exempel är fallet med jordbruk. Det kan gå sex månader mellan tiden som jorden bearbetas och när skörden inhämtas. Den samlade tiden under vilken arbete måste förbrukas kan vara tre veckor, medan de återstående fem månaderna består av den tid under vilken grödan måste åldras och mogna genom naturens processer. Ett annat exempel på en lång mognadstid är åldrandet av vin för att förbättra dess kvalitet.

Det är uppenbart att varje konsumentvara har sin egen produktionsperiod. Skillnaderna mellan tiden som krävs för produktionsperioder för de olika varorna kan vara, och är, oräkneliga.

En viktig punkt som måste betonas i övervägandet av handling och produktionsperioden är att den handlande människan inte spårar tidigare produktionsprocesser tillbaka till sina ursprungliga källor. I föregående avsnitt spårade vi konsumentvarorna och producentvarorna tillbaka till sina ursprungliga källor, vilket visar att alla kapitalvaror ursprungligen producerades av enbart arbete och natur. Den handlande människan är dock inte intresserad av förflutna processer, utan endast av att använda nuvarande tillgängliga medel för att uppnå förväntade framtida mål. När som helst han börjar handlingen (säg A), har han arbetskraft, naturgivna element och tidigare producerade kapitalvaror tillgängliga. Han börjar handlingen vid A och förväntar sig att nå sitt mål vid B. För honom är produktionsperioden AB, eftersom han inte är bekymrad över den mängd tid som han lade på tidigare produktion av sina kapitalvaror eller metoderna genom vilka de producerades. Således bekymrar sig inte jordbrukaren, som är på väg att använda sin jord för att odla grödor för den kommande säsongen, över vädret eller i vilken utsträckning hans jord är en ursprunglig naturgiven faktor eller resultatet av de tidigare markrensarnas och jordbrukarnas förbättringar. Han bryr sig inte om den tidigare tid som dessa tidigare förbättrare lade. Han intresserar sig enbart för kapitalvaror (och andra varor) i nuet och framtiden. Detta är det nödvändiga resultatet från det faktum att handling händer i nuet och riktas mot framtiden. Således beaktar och värderar den handlande människan de produktionsfaktorer som är tillgängliga i nuet i enlighet med deras förväntade tjänster i framtida produktion av konsumentvaror och aldrig i enlighet med vad som har hänt med faktorerna tidigare.

En grundläggande och evig sanning om mänsklig handling är att människan föredrar att hans mål uppnås på kortast möjliga tid. Med den specifika tillfredsställelsen given, ju tidigare den kommer desto bättre. Detta följer av det faktum att tiden alltid är knapp och ett medel som hushålls. Ju tidigare ett mål uppnås, desto bättre. Således, med vilket givet mål som helst som ska uppnås, är det desto bättre för aktören, ju kortare perioden av handling, det vill säga produktion, är. Detta är det universella faktumet av tidspreferens. Alltid och för alla handlingar, föredrar aktören att hans mål uppnås i det omedelbara nuet. Näst bäst för honom är den omedelbara framtiden, och ju längre i framtiden uppnåendet av målet verkar vara, desto mindre bra är det. Ju mindre väntetid, desto bättre är det för honom.

Tiden träder in i mänsklig handling inte bara i förhållande till väntetiden i produktionen, utan också i tidslängden under vilken konsumentvaran tillgodoser konsumenternas önskemål. Vissa konsumentvaror kommer att tillfredsställa hans önskemål, det vill säga förverkliga hans mål, under en kort tidsperiod och andra under en längre period. De kan konsumeras under kortare eller längre perioder. Detta kan inkluderas i diagrammet för varje handling, vilket visas i figur 2. Denna tidslängd, BC, är brukbarhetens varaktighet för konsumentvaran. Det är längden på den tid under vilken konsumentvarans mål fortsätter att uppnås. Denna varaktighet av brukbarhet skiljer sig åt för varje konsumentvara. Det kan vara fyra timmar för skinkmackan, innan aktören önskar sig någon annan mat eller en till macka. Byggaren av ett hus kanske förväntar sig att använda det för att tillgodose sina behov i tio år. Uppenbarligen kommer den förväntade varaktigheten av konsumentvaran för tjänandet av hans mål att ingå i aktörens beräkningar.

Det är uppenbart att allt annat lika föredrar aktören konsumentvaror med en längre hållbarhet än en mindre, eftersom den förstnämnda kommer att generera en större samlad nytta. Å andra sidan, om aktören värderar den samlade nyttan som genereras av två konsumentvaror på samma sätt kommer han, på grund av tidspreferens, att välja den mindre varaktiga varan eftersom han kommer förvärva dess totala nytta tidigare än den andra. Han behöver vänta mindre på den totala nyttan från den mindre varaktiga varan.

Koncepten produktionsperiod och brukbarhetens varaktighet är närvarande i all mänsklig handling. Det finns även en tredje tidsperiod som är relevant för handlande. Varje person har en allmän tidshorisont som sträcker sig från nuet till framtiden, i vilken han planerar olika typer av handlingar. Medan produktionsperiod och brukbarhetslängd gäller för specifika konsumentvaror och skiljer sig åt för varje konsumentvara, är försörjningsperioden (tidshorisonten) längden på den framtida tid under vilken varje aktör planerar att tillfredsställa sina behov. Försörjningsperioden omfattar därför planerade handlingar för ett stort utbud av konsumentvaror, var och en med sin egen produktionsperiod och varaktighet. Denna tidsperiod skiljer sig mellan olika aktörer beroende på deras val. Vissa människor lever från dag till dag, utan hänsyn till senare tidsperioder; andra planerar inte bara för hela sina liv utan också för sina barn.


Få vårt veckobrev

Är innehållet här intressant och relevant för dig? Då borde du prenumerera på vårt nyhetsbrev, Budkavlen.



Vi skickar ut Budkavlen varje fredag morgon. Det innehåller de senaste artiklarna som publicerats på cospaia.se.