Bitcoin – den moderna världens penningsystem
Är Bitcoin-nätverket enbart en genväg för kriminella att tvätta pengar eller komma runt rådande reglerade infrastrukturer? Är alla spekulanter, Elon Musk inkluderad, drabbade av mani? Det korta svaret är nej.
Den kriminella aktiviteten i nätverket står idag för en marginell del av den totala aktiviteten. I stället har de kriminella testat och validerat nätverket, likt hur porrbranschen testade och validerade betalsystem och videostreaming över internet. Kriminella nätverk har försökt att knäcka koden och på ett bedrägligt sätt försökt att utnyttja nätverket, utan framgång. Att Bitcoin skulle vara nutidens tulpanmani är ännu ett argument om Bitcoins otillräcklighet, trots att Bitcoins tillväxt har bestått och att värdeökningen fortsätter, tolv år senare. Nätverkets fundament och framtidsvision är mer sofistikerad än vad gemene man, ekonomijournalist och centralbankir valt att tro. Vi har sannolikt bara sett början av Bitcoins frammarsch.
Nätverket har näst intill en lika mystisk begynnelse som religiösa grupper tillskriver människans tillkomst. Grundaren är fortfarande okänd och har än så länge offrat stor rikedom och makt för att se idéerna bakom Bitcoin komma till liv. Grundaren, pseudonymen Satoshi Nakamoto, hade möjlighet att tillskriva sig extra befogenheter i protokollet vilket han aldrig gjorde. Tvärtom spelar alla deltagare i nätverket efter samma transparanta regler och principer. Personen, eller gruppen, var även de som producerade den första miljonen av alla totalt 21 miljoner bitcoin, vilka än i dag ligger orörda i nätverkets äldsta plånböcker. Likt hur George Washington avskrev sig absolut makt 1776 då möjligheten till den fanns, ett penndrag ifrån. Likt hur Jesus offrade sig på korset för mänskligheten och Frodo gjorde det samma när ringen fraktades till Mordors eldar, är den okände Satoshi Nakamoto ännu ett bevis på att frihetliga principer i slutändan vinner och formar världen.
Ur askan av finanskrisen 2008 uppstod Bitcoin likt den Fenix fågel den kom att bli. Vid krisen visade centralbankerna och staterna sina sanna sidor då penningpressarna fick gå varma för att hjälpa deras kompanjoner i nöd. Lehman Brothers fick agera syndabock, medan resten av marknaden fick det stöd som behövdes för att täcka förlusterna av deras tidigare usla affärer. Vinsten inom finanssektorn plockas ut i egen ficka, ges till sina anställda och återinvesteras, medan förlusterna får betalas av allmänheten genom framtida inflation.
Denna händelse är en effekt av något som redan satte igång 1913 i USA, då Federal Reserve skapades och dollarns koppling till guldet sakta men säkert filades bort. Efter att Bretton Woods-avtalet avbröts 1971 försvann dollarns koppling till guldet till fullo och sedan dess har alla våra valutor blivit utsatta för ett storskaligt experiment. Valutornas värde härleds inte längre från någon underliggande tillgång, utan värdet härleds från statens påbud och garantier. Denna typ av pengar är vad som kallas för fiatvalutor. Nu har ett enormt skuldberg vuxit fram, räntor har sänkts sedan 80-talet till nivåer vi inte ens kunnat drömma om inom ekonomisk teori och kreditexpansionen har exploderat sedan 2008. Allt detta på grund av att vi har lämnat över den absoluta makten över våra pengar till staten och centralbankerna, vilka inte lyckas tygla det enormt komplexa system som penning- och kreditmarknaden är.
Dessa problem har uppmärksammats och diskuterats i över 100 år, främst från tänkare inom den österrikiska skolan så som von Mises, Hayek och Rothbard. Guld har under flera tusen år varit den tillgång som samhällen har valt att grunda värdering i och även som den österrikiska skolan har argumenterat för att vi bör återgå till, men nu finns nätverket Bitcoin. Den monetära enheten bitcoin är en absolut knapp resurs vilket går att verifiera i dess underliggande kod, tillskillnad från guldet där vi måste göra estimeringar över dels hur mycket som finns ovan jord, dels hur mycket som finns under jord och dels hur mycket vi kan prospektera om året. I Bitcoin-nätverket kan vi med säkerhet veta det totala nuvarande utbudet, inflationstakten och hur mycket som kommer att finnas framöver. Bitcoin är även smidigare att transportera där geografiskt och politiskt läge inte spelar någon roll. Den är mer delbar, fungibel, omöjlig att förfalska, omöjlig att censurera, mer decentraliserad och även programmerbar. Ingen aktör har möjlighet att gå utanför protokollets ramar, ingen kan därför skapa nya bitcoin för att täcka sina vänners förluster. Den enda monetära egenskap som bitcoin inte än har uppfyllt, är generell acceptans i samhället och i handel. Vad vi å andra sidan har sett under det senaste året är ett enormt institutionellt intresse från stora företag, banker och fonder, främst från den amerikanska marknaden.
Vi står just nu på gränsen till ett ekonomiskt och penningpolitiskt paradigmskifte där Bitcoin kommer att få en större och större roll i allas liv. Det penningpolitiska experiment som pågått sedan sekelskiftet och har fått blomma ut till fullo sedan Bretton Woods-avtalet bröts upp, är med största sannolikhet på väg mot sitt slut. Det behöver inte betyda att dollarn, kronan eller euron kommer att försvinna, men dess underliggande struktur lär behöva modifieras och anpassa sig till en ny era då bitcoin tar rollen som världsreservvaluta.
Bitcoin är en ekonomisk och politisk vision, satt till verk i kod och bevisligen även efterfrågad av en växande del av marknaden. Nätverket grundar sig i tron om att absolut makt över penningmarknaden, andra människor och deras handlingar, är dels moraliskt fel och dels omöjlig att tygla. Tack vare den svarta marknadens gedigna testande, spekulanters tro och hopp om en mer rättvis ekonomisk spelplan och Satoshis hjältedåd, ser framtiden ljus ut för människan, dess frihet och en fortsatt frodande utveckling av civilisationen.