Ekonomi handlar inte om produktionsstyrning

post-thumb

Den vanligaste kritiken mot ekonomisk teori baseras på en grundläggande missuppfattning om vad ekonomiskt kunskapande kan och bör göra. Inte sällan handlar diskussionen om produktionsstyrning på kort sikt. Men ekonomisk kunskap handlar om förståelse för de underliggande processer som lett till och kan leda till ökat välstånd framöver.

Nationernas välstånd

Det torde vara välkänt att nationalekonomins så kallade “fader” Adam Smiths storverk hade titeln Nationernas välstånd: en undersökning av dess natur och orsaker. Titeln säger egentligen allt om vad Smith försökte åstadkomma. Titeln ger också en god ram för att förstå vad studiet ekonomi handlar om - och på vilken nivå fenomen analyseras.

Det handlar om att förstå välstånd, framför allt dess natur och orsaker. Välståndets natur handlar om vad välstånd faktiskt är och hur det ter sig. Det är inte tillräckligt att helt enkelt trycka mer papperssedlar, för mer pengar betyder inte automatiskt att det finns mer välstånd. Däremot: om jag som enskild tjänar mer pengar så ökar det mitt personliga välstånd. Det är viktigt att se skillnaden mellan dessa, för det är en milsvid skillnad.

Inom modern ekonomi, till skillnad från hur man studerade välstånd tidigare, är utgångspunkten det personliga välståndet. Med andra ord, hur välmående individer är (eller anser sig vara). Av den anledningen har man gett upp om att försöka finna universellt gångbara mått på människors förnöjsamhet. Förvisso kan man fråga dem hur glada och lyckliga de är, men eftersom välstånd kan produceras så är det viktigt att också se till varifrån det kommer.

Välståndets orsaker handlar just om att förstå hur välstånd skapas. Det sker framför allt genom produktion, men än viktigare än specifika produktionsprocesser är de ekonomiska processer som leder till att det generella välståndet ökar. Adam Smith fokuserade på arbetsdelning, vilket är ett oerhört kraftfullt sätt att öka produktiviteten. (Jag gör detsamma i min bok Problem of Production: A New Theory of the Firm.) Med ökad produktivitet får vi mer välståndsbringande varor och tjänster från de knappa resurser vi har till godo.

Men det handlar inte bara om varor och tjänster, utan hur kan vi producera rätt varor och tjänster på ett så effektivt sätt som möjligt. Med “rätt” menas att det är varor och tjänster som faktiskt uppskattas och leder till ökat välmående när de används. Det måste alltså vara produktion som är till gagn för konsumenter.

Dessutom kan det inte vara till gagn för bara några konsumenter, utan konsumenter generellt. Det är detta som “nationernas” i Smiths titel hänvisar till. Nationalekonomi studerar samhälleliga fenomen. Välstånd handlar alltså inte om att någon tjomme blir rik, utan hur samhället blir rikt. Därmed utesluts också rena omfördelningar från studiet. Fokus ligger på skapandet och, först därefter, fördelningen av det skapade välståndet.

Ekonomi som om den vore en fabrik

Problemet i detta studium är att ingen av dessa processer som leder till ökat samhälleligt välstånd är i sin helhet observerbar. Man kan helt enkelt inte gå ut och mäta välståndsskapandet som sådant, utan processen måste delas upp i delprocesser och specifika aktiviteter. Men det viktiga här är inte vilka dessa aktiviteter är, utan varför de är och av vilken anledning de uppstått i just den formen. Och även vad det reella alternativet är.

Givetvis är produktion och företagen som genomför den viktiga delar av processen. Det är lätt att studera en fabrik och se att material och arbetskraft tillförs i ena änden och producerade varor kommer ut ur den andra. Det som sker inom fabrikens fyra väggar handlar om att skapa så mycket varor som möjligt till så låg kostnad som möjligt. Med andra ord, i fabriken sysslar man med produktionsstyrning (eng. management).

En vanlig missuppfattning är att ekonomin som sådan fungerar som en fabrik. (För att nämna ett talande exempel så hade Vladimir Lenin för avsikt att låta hela Sovjetunionens produktion fungera som en stor fabrik: centralstyrd, planerad, avsiktlig.) Visserligen är specifika produktionsprocesser viktiga, men vi skapar inte samhälleligt välstånd genom att sköta våra fabriker lite bättre och effektivisera lite mer. Det ger mer output, men det har som bäst en marginell effekt.

Frågeställningen är inte huruvida (och hur) ett företag producerar en viss vara, utan vad som gör att just det företaget producerar just denna vara - och vad de reella alternativen är. Med andra ord, det som skapar välståndet är inte en funktion av hur effektivt ett företag eller en fabrik är, utan vilka företag och fabriker som är i drift.

Det är alltså en fråga om processen som tagit fram det som finns i nuet. De flesta förstår att företag som inte är tillräckligt effektiva och som inte gör vinst kommer att gå under. Men ofta handlar detta inte om att de varit dåliga på produktionsstyrning, för de kan vara ypperligt effektiva. Det handlar om att de inte haft tillräckligt entreprenörskap, innovation och nytänk. De har varit effektiva, men inte tillräckligt värdeskapande.

Den underliggande processen

Nya varor och tjänster skapas hela tiden av påhittiga entreprenörer. Så fort någon av dessa nya varor faller konsumenter på läppen så överger konsumenterna sina tidigare beteenden inklusive de varor och tjänster de tidigare nyttjat. Därmed ökar också det samhälleliga välståndet, för de nya varorna är uppenbart högre värderade av konsumenter - deras liv blir bättre av att använda dem. Och därför ersätts de företag och fabriker som tidigare tjänade oss genom produktion med ny sorts produktion.

Det är denna ständiga sållningsprocess som skapar vårt välstånd. Konkurrensen mellan befintliga företag i nuet är bara toppen på isberget och säger egentligen inte speciellt mycket om processen som sådan. Vi kan inte lära oss något om hur vi skapade vårt välstånd genom att studera de företag och de fabriker som är i drift idag. Det som betyder något är hur vi kom hit - processen som vaskade fram just dessa företag och deras produktionsprocesser. Genom att förstå den kan vi också förstå hur den kan komma att utvecklas framöver - och hur vi bäst kan stödja den. Det gäller såväl i rika länder som i fattiga. I bägge fallen handlar det om hur vi skapar nationernas välstånd.

För att förstå ekonomi handlar det alltså inte om att styra upp och effektivisera produktionen, för det är inte där nyckeln till välstånd finns. Det är en missuppfattning att man kan förstå ekonomi genom att se till endast det som redan existerar, för det är ett resultat av marknadsprocessen men det är inte processen som sådan. Givetvis både kan och bör man studera det som är, för att därigenom lära sig mer om vår omvärld. Men om man vill förstå varifrån allt det vi kan se kommer, om man vill förstå något om välståndets natur och orsaker, då måste man blottlägga de mekanismer och processer som ligger “bakom” det som vi kan se och mäta.


Gilla, dela och kommentera gärna på Twitter


Få vårt veckobrev

Är innehållet här intressant och relevant för dig? Då borde du prenumerera på vårt nyhetsbrev, Budkavlen.



Vi skickar ut Budkavlen varje fredag morgon. Det innehåller de senaste artiklarna som publicerats på cospaia.se.