Därför har vi bostadsbrist

post-thumb

Mitt starkaste minne från året jag studerade österrikisk ekonomi i Spanien är från en kö. Jag skulle betala min första hyra hos företaget jag hyrde mitt rum av och framför mig stod en kille som samma dag hade kommit till Madrid från Kina och ville ha någonstans att bo. Klockan var kanske tre på eftermiddagen. Kvinnan bakom skrivbordet visade några alternativ och sedan bestämde han sig för ett rum. Efter det betalade jag min hyra på 300 euro.

Varför är det inte såhär i Sverige? Den som kommer till Stockholm utan några planer på var han ska bo kan inte trösta sig med att "det löser sig". Det gör det inte. Han är körd. Har han tur kan han efter ett tags letande få chansen att betala en hyra högre än Eiffeltornet för en lägenhet som inte erbjuder samma utsikt som Eiffeltornet. Har han otur får han flytta tillbaks dit han kom från.

För att kunna göra något åt bostadsbristen är det viktigt att förstå den. Eller rättare sagt borde det vara det. Men så tänker ingen. I bostadsdebatten hänger sig politiker och experter åt att häva ur sig olika lösningar för att framstå som handlingskraftiga. De vill ha 100 000 bostäder varje år. De föreslår rekordstora stöd till bostadsbyggandet. De säger att det är dags att vi kavlar upp ärmarna och kommer igång med byggandet. De förklarar att vi behöver en aktiv bostadspolitik, som utgår ifrån att alla har en rätt till en bostad. Men vad bostadsbristen beror på pratar de aldrig om. Själva svaret skrämmer dem.

Anledningen till att Madrid inte har en bostadsbrist är nämligen inte att spanska politiker kavlat upp ärmarna superhögt eller talat jättevarmt om aktiv bostadspolitik. Istället har de för det mesta låtit bli bostadsmarknaden. De har inte lagt sig i och bestämt vilka hyror som ska råda på bostadsmarknaden. Till skillnad från svenska politiker har de inte infört ett hyresregleringssystem som förbjuder hyresvärdar att ta en hyra över en viss nivå. Detta kan låta osympatiskt, för låga hyror är sannerligen något efterstransvärt. Men hyresreglering är en sällsynt dålig metod för att få låga hyror.

På en fri marknad balanseras efterfrågan och utbud genom priset. Går efterfrågan upp stiger priset, vilket gör att utbudet ökar. Prismekanismen säkerställer att det finns mer av det som efterfrågas mycket. Det är genom förändringar av priset som marknaden förhindrar brister och ser till att så många som möjligt kan få det de vill ha. När denna mekanism saboteras genom hyresreglering uppstår brist. Priset är visserligen lågt, men det är utbudet också och därför kommer väldigt få ha chansen att få ta del av det lägre priset. Istället för att så många som möjligt får varan uppstår en situation där några lyckligt lottade får ta del av varan till låga priser medan en stor grupp olyckligt lottade inte ens får chansen att betala för varan.

Det är det som har hänt i Sverige. I Stockholms innerstad finns en grupp rika människor som sitter på kontrakt på fina lägenheter. Hyrorna de betalar är lågt under marknadspriset. Skulle hyresregleringen avskaffas och marknadshyror återigen gälla skulle dessa människor vara stora förlorare. En del av dem skulle anse att de kan lägga sina pengar på andra saker och de skulle välja att dela upp sina stora lägenheter i mindre enheter, som fler kunde bo i. Utbudet skulle öka och fler skulle få tag på ett boende.

Mot bakgrund av detta är det inte underligt att marknadshyror så intensivt fördöms av rikingar i innerstan som har dessa sjyssta kontrakt. De har ett intresse i att försvara det system som gör dem privilegierade. Mer underligt är det att systemet även försvaras av så många utan stabilt boende. Kanske tänker de att om de någon dag lyckas få en innerstadslägenhet genom bostadskön vore det härligt om hyran var låg. Så är det förstås. Problemet är bara att det aldrig kommer att hända. Istället ligger deras sanna intresse i att med all kraft de kan uppbåda kämpa för marknadshyror. Det är endast genom avskaffandet av hyresregleringen som bostadsbristen kan utplånas och de kan få en chans till ett stabilt boende.


Gilla, dela och kommentera gärna på Twitter


Cospaias veckobrev

Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev, Budkavlen.


Vi skickar ut Budkavlen varje fredag morgon. Det innehåller de senaste artiklarna som publicerats på cospaia.se.